Jag ber om ursäkt att det dröjt sedan det senaste inlägget. Har varit fullt upp ett tag och bloggen har blivit lidande. Började med besök hemma i Falun förra helgen. Sen åkte jag till Stockholm i måndags där jag nu befinner mig hemma hos brorsan i Solna.

På dagarna befinner jag mig på Dramatiska Institutet där jag och tre till från falun och en stackars handledare hjälper TV-producentelever med inspeliningar i tv-studion. Och när jag kommer hem ligger jag mest och slöar.

Var på studiebesök på Tv 4 i går eftersom vi inte hade något att göra på DI. Tobbe, vår handledare tyckte att det kanske kunde vara kul för oss att se hans arbetsplats, och han hade mycket rätt. Var jättekul att se hur det ser ut där och får höra om hur de jobbar, dessutom kunde jag se till att min "lista över kändisar jag sett" blev längre.

I går kväll var Hannah och jag och såg Mr Winnerbäck. Finns inte mycket att säga, jag tyckte det var bra som vanligt. Men dock måste jag åter igen påminna mig själv om att det inte är värt att stå långt fram då musikupplevelsen förstörs av fjortisar som knuffas och pratar sönder konserten! Det är inte heller värt att betala en biljett för att stå ihoptryckt med en massa tonåringar som inte upptäckt deodoranten bara för att få se Lasse i närbild. Det går ju liksom att stå en bit bort från scenen och se hyffsat, och samtidigt kunna njuta fullt. Kan ha med åldern att göra, jag börjar ju bli ett par år nu.

På tal om år, i går var det en månad till min födelsedag. Så mina vänner; glöm inte att köpa present!

Dags att krypa ner i sängen ordentligt nu kanske så att jag orkar hålla uppe mick-spöt i morgon. Vore trist att tappa det i Allan Svenssons huvud!

"Nu släcker dom på scenen.
Nu återstår ett öronsus.
Spara känslorna till gryningen,
ta in varenda blick och alla ord.."
LW - Nästan perfekt.

Jag läser Carolina Gynnings bok Ego girl. Jag vet inte så mycket om Carolina, men jag tycker hon verkar vara en intressant människa. En sådan där som man gärna skulle vilja träffa och se hur hon verkligen är. Efter att ha läst mer än halva boken är känslan över att vilja träffa henne ännu starkare. Jag vill krypa in i hennes hjärna och veta hur hon tänker.

Jag läser om hur hon snodde pengar för att kunna förstora brösten. Innan hon tog ur implantaten hade hon DD-kupa. Här sitter jag med min C-kupa och önskar jag kunde byta bort dem till A. Jag antar att man aldrig kommer vara nöjd med det man har. Stora eller små.

"För man saknar sånt som man inte har.
Och man saknar allt som man inte har kvar.
Vi har fortfarande långa vägar kvar.
Man saknar inte sånt som man har.."
~LW - Lovesång.